Vill du förändra Humanisterna Östergötland? Här är din chans!

Vi bryter tystnaden här på bloggen för ett viktigt meddelande.

Årsmötet, som enligt stadgarna för lokalavdelningar ska hållas i februari eller mars, närmar sig med stormsteg. Det har varit ett roligt och händelserikt år, med uppstart för vår lokalavdelning i mars och sedan ett gäng trevliga aktiviteter, däribland en picknick på Stångebrofältet och med jämna mellanrum (nåja) återkommande pubkvällar i såväl Linköping som Norrköping.

Som ordförande har jag märkt att det finns ett otroligt stort engagemang bland er medlemmar. Jag har märkt att ni brinner för de humanistiska frågorna och ni har frikostigt bjudit på idéer och tankar om vår verksamhet. En del har vi försökt införliva under året, andra har vi inte riktigt nått i mål med än. En av anledningarna till att många av de idéer som förts fram stannat på idéplanet, är att mina studier (som påbörjades nu till hösten) har tagit betydligt mycket mer tid än vad jag räknat med. Jag har inte hunnit lägga ner all den tid och kraft jag önskat på att göra era idéer till verklighet.

På grund av detta - att jag känner att jag inte kan ge er det engagemang som ni förtjänar - så kommer jag inte att ställa upp för omval till ordförandeposten nästa år. Eventuellt kommer jag sitta kvar i styrelsen om årsmötet så behagar, men ordförandeklubban kommer någon annan att få svinga.

Det här är din chans att vara med och förändra verksamheten inifrån. Vi har under året som gått lagt grunden för vår lokalavdeldning med vår blogg, vår Facebook-grupp och Facebook-sida, upprepade pubkvällar där medlemmar kan mötas och diskutera etc. Det finns många otroligt intressanta bollar i rännan som bara väntar på att sättas i rullning, och vi har redan ett större evenemang inbokat i april (mer info kommer). Ett bättre läge för att hoppa på tåget som är Humanisterna Östergötlands styrelse finns inte!

Ta dig en funderare, och om du (vilket du förhoppningsvis gör) kommer fram till att det här är något för dig så tveka inte att kontakta oss!

Ha en trevlig jul och ett gott nytt år!

Med vänliga hälsningar,
Adam Lagerqvist, ordförande

Pubkvällar 29/8 och 12/9

Efter sommaruppehållet kör vi nu igång med pubkvällarna igen. Tanken är att de ska varvas med två veckors mellanrum mellan Linköping och Norrköping.

Först ut är Norrköping där vi kör igång redan den 29 augusti, klockan 17.00 på Trädgårn. Mer info HÄR.

I Linköping kör vi således två veckor senare, den 12 september. Platsen är som tidigare på De Klomp och tiden är 17.00. Mer info hittar du HÄR.

Varmt välkommen!

Picknick med diskussion

Onsdagen den 27 juni anordnar vi en picknick med medföljande diskussion vid Stångebrofältet i Linköping, nedan följer mer information om evenemanget.

Plats: Stångebrofältet (följ länken för en karta), Linköping (ca 7 min promenadavstånd ifrån Linköping C. Gångtunnel finns vid centralstationen)

Ta med: Något att äta och dricka, filt, sittunderlag eller dylikt. För de som vill kan grillning vara ett alternativ. Åtminstone en grill kommer att finnas, men man får gärna ta med egen.

I händelse av regn: Hamlet pub (Storgatan 37, centralt i Linköping)

Samtalsämnen (att börja med):
• Vart går gränsen för föräldrars självbestämmande över sina barn?
• Kommer religiösa undan med fysiska och/eller psykiska övertramp just för att religionsfrihet anses vara okränkbart?

Evenemanget finns även på Facebook där du kan OSA, men givetvis går det bra att dyka upp oanmäld också!

Varmt välkommen!

Trådlösa nätverk är inte en hälsorisk (2)

Den 12/5 trillade ett svar till min och Anders Kagerin's debattartikel om trådlösa nätverk  in på NT:s debattsida. Då vårat bemötande inte kom med i tidningen så väljer vi istället att publicera det här, då vi anser att de påståenden som Gunilla Ladberg framförde i sitt svar till oss inte bör stå oemotsagda. Nedan följer vårt svar så som vi skickade in det till NT:

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) skriver i samband med en rapport om mobiltelefoni och cancerrisker från WHO att "ett exempel på den osäkerhet som råder är att en samlad bedömning av de djurförsök som gjorts inte visar på någon ökad risk för cancer. Det går inte heller att hitta någon biologisk förklaring till hur de radiofrekventa fälten skulle kunna orsaka cancer." Av försiktighetsskäl rekommenderar SSM ändå användandet av handsfree och att hålla ut telefonen från kroppen under samtal. Det är intressant hur Ladberg fullständigt avfärdar SSM och säger att de "sitter i knät på industrin", när SSM:s ställning i frågan om mobiltelefoner faktiskt är helt i linje med Ladbergs. Är Ladberg måhända också en del av konspirationen?

Den generella kritiken mot Ladbergs position är inte att mikrovågor från mobiltelefoner saknar effekt på oss - för effekten finns där. Kritiken har istället sin utgångspunkt i att forskarna vet exakt vad de fysiologiska effekterna av mikrovågor är, och att dessa effekter inte kan orsaka cancer. Detta vet man för att det finns många identiska men mer kraftfulla källor till strålning - så som vanlig träning. Vill Ladberg förbjuda gymnastiken i skolan också?

Angående trådlösa nätverk så är en överväldigande majoritet av forskarna inom de relevanta fälten överens om att "elallergi" är en psykosomatisk åkomma. Det innebär inte att symptomen är påhittade, utan att orsaken till dem inte är allergi eller överkänslighet mot el. Istället för att underblåsa de här besvärade personernas felaktiga föreställningar borde vi uppmana dem att ta tag i det underliggande, ofta psykiska, problemet. Men när man som Ladberg systematiskt avvisar alla som kommit till andra slutsatser - läkemedelsindustrin, forskningssamhället och statliga myndigheter - så är det uppenbart att den egna agendan går före fakta, och i förlängningen även människors hälsa.

Slutligen anser vi det vara bedrägligt av Ladberg att underteckna som filosofie doktor men utelämna att det är i pedagogik - ett ämne som inte på något sätt är förknippat med debatten. Ett fult retoriskt knep för att ge tyngd åt annars lätt avfärdade konspirationsteorier och löst tyckande.

Adam Lagerqvist, ordförande Humanisterna Östergötland
Anders Kagerin, civilingenjör i datavetenskap
Daniel Lindsäth, teknisk konsult

Tankeöverföring? Vetenskapen fixar!

På UR Play finns en video med följande beskrivning:

"Datorutvecklaren Tan Le har skapat en dator som tar order direkt från hjärnan - nu förändras förutsättningarna för funktionshindrade. Vetenskapsjournalisten Annie Murphy Paul undersöker hur vi påverkas av hur vi har det som foster."

Det här öppnar enorma möjligheter. Att kunna styra datorer bara genom att tänka är ett enormt steg framåt i den tekniska utvecklingen och kan dessutom bidra till att skapa ett bättre liv för ofantligt många människor. 

Gudlös etik?

Birgitta Forsman är vetenskapsteoretiker och docent i forskningsetik samt författare till bland annat boken Arvet från Darwin från 2009. Förra året gav hon ut en bok kallad Gudlös Etik i vilken hon driver tesen att etik och moral inte behöver ha sin grund i Bibeln eller andra religiösa skrifter. På UR Play finns fram tills den 31 juli en intervju med henne där hon diskuterar sin bok och varför hon skrivit den. Själv tycker jag att ämnet är mycket intressant, och Forsman verkar mycket påläst. Jag rekommenderar att du själv tar en titt på den halvtimmeslånga intervjun med henne och bildar dig en egen uppfattning! Titta på intervjun här.

Trådlösa nätverk är inte en hälsorisk

Den 28/4 kom artikeln Trådlösa nätverk är en hälsorisk upp på Norrköpings Tidningars debattsida. I den påstår de fyra undertecknarna, Gunilla Ladberg, Lena Hedendahl, Mona Nilsson och Sylvia Lindheim, att det är mycket riskfullt att installera trådlösa nätverk i hem och skolor. Som argument använder de bland annat ett beslut från Europarådet, vilka valt att gå emot praktiskt taget all forskning i frågan genom att gå på undertecknarnas linje och hävda de stora riskerna med bland annat trådlösa nätverk. De väljer även att trycka på känslor och barnens bästa för att vinna genomslag med sin skrämselpropaganda.

I ett bemötande av artikeln, som publicerades den 5/5 skriver jag och Anders Kagerin följande:

"Det är med stor förvåning vi läser debattartikeln Trådlösa nätverk är en hälsorisk av Gunilla Ladberg med flera på NT:s debattsida den 28/4. Artikeln är så full av desinformation och spel på känslor att det är svårt att veta var ett bemötande av den ska börja.

Strålskyddsmyndigheten skickade den 26/10 2011 ut en skrivelse till landets kommuner där de klart och tydligt klargör sin ställning i frågan om trådlösa nätverk. De skriver att "Det finns inga misstankar grundade på seriös vetenskap om att radiovågor från trådlösa nätverk skulle innebära några hälsoproblem" och att det inte finns någon anledning "att av strålsäkerhetsskäl undvika att installera trådlösa datornätverk, vare sig på skolor eller i hemmiljö".

WHO konstaterar även de, i sitt faktablad "Electromagnetic fields and public health", att nivåerna av radiofrekvent strålning från trådlösa nätverk är så låga att de inte påverkar människors hälsa. Detta är alltså helt i motsats till vad Ladberg och övriga undertecknare påstår är WHO:s ståndpunkt.

Den studie som forskare vid Yale University publicerat är utförd på musfoster och visar på ett samband mellan exponering av radiofrekvent strålning från mobiltelefoner och ADHD-liknande symptom. I studiens diskussionsdel framgår att möjligheten att överföra resultatet till människor är begränsad, då exponeringen som musfostren utsatts för inte är densamma som upplevs av mänskliga foster.

Vidare konstateras att resultatet enbart gäller för musfoster under utveckling. Med andra ord är det alltså inte överhuvudtaget applicerbart på människobarn, vilket Ladberg med flera verkar vilja påskina. Det är också viktigt att poängtera att studien är så pass färsk att inga uppföljande studier har hunnit göras som bekräftar resultatet.

Slutligen vill vi framhålla att vi är för en förnuftig tillämpning av försiktighetsprincipen, särskilt med avseende på hälsoproblem. Men det minsta man kan kräva för ett åberopande av försiktighetsprincipen är att alla fakta läggs på bordet. Den slutsats som Ladberg med övriga undertecknare samt Europarådet kommit fram till verkar dock vara mer politiskt prat än vetenskaplig verklighet."

Nu inväntar vi med spänning ett svar från de undertecknade.

Corren om Humanisternas anmälan mot Helle Klein

Igår, den 25/4 hade Corren med en ledare som berörde Humanisternas anmälan mot nättidningen Seglora Smedja och dess ansvarige utgivare Helle Klein. I ledaren finns bland annat detta välformulerade stycke med:

Mycket kan man anklaga Humanisterna för, bland annat att de är väl stingsliga och okänsliga i debatten. Men stöder högerextremister gör de inte. Snarare är det så att Humanisternas rationella och konsekventa argumenterande väcker missnöje i Sverige, känsloargumentens förlovade land.

En ganska bra sammanfattning av läget tycker jag.

Mozarts Requiem och insikten om oanade konsekvenser

1791 skrev Mozart sitt berömda Requiem, kanske det mest kraftfulla och potenta stycke musik han någonsin skapade. Han var döende under tiden han skrev det, och hans medvetenhet om sin egen förestående död har mycket sannolikt färgat musiken. Det finns en potential där, en särskild je ne sais quoi som har förmåga att väcka tankar och känslor till liv, som kan inspirera en människa och tränga igenom själva hennes sinnen, tills hon inte längre är densamma som förut
Här sitter jag, över tvåhundra år senare och lyssnar på exakt samma toner som Mozart en gång skrev ner, exakt samma musikaliska bedrift som då, och får kalla kårar längs ryggraden

Häri ligger någonting människor ofta försummar, det är en av de största och mest intrikata insikter en människa kan ha: att hennes handlingar, hur obetydliga och små de än kan tyckas vara, kan ha enorma implikationer för framtiden, att det hon gör idag har potentialen att påverka människor som inte ser dagens ljus förrän flera hundra år framåt i tiden
Detta är en viktig insikt, speciellt om man är en människa som har reell makt och inflytande över andra, och därmed också förmåga att direkt förändra världen. Om vi misslyckas med att förstå att våra handlingar har konsekvenser kan de leda mänskligheten till platser ingen av oss vill befinna sig på. Historien har tydligt visat oss vad som kan ske när vi inte tar konsekvenser på tillräckligt stort allvar
Förutom att den insikten är av yttersta vikt för mänskligheten i stort, är den också livsförändrande för den enskilda individen på ett mer subjektivt plan. Den ger människor hopp, inspirerar till stordåd, motiverar många av de handlingar som blir ihågkomna av generationer flera hundra år in i framtiden. Vi lever på ett sätt för att påverka, för att våra steg på jorden ska lämna avtryck som syns även efter att vi själva inte längre finns

Jag tvivlar på att Aristoteles och Platon hade oss nutida människor i tankarna när de formulerade sina tankar om filosofi, inte heller att Mozart hade mig i åtanke när han skrev sitt Requiem. Men det faktum att vi fortfarande refererar till de gamla grekerna över tvåtusen år senare, eller det faktum att Mozarts musik fortfarande älskas av miljoner människor idag, är ett bevis för hur vi alla på många sätt är sammankopplade och hur fundamentalt vi påverkar varandra i våra liv
Även den minsta handling kan få oanade konsekvenser, det är enligt mig en oerhört upplyftande tanke

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Foto: © UNICEF/Asselin

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom att jag saknar adekvat utbildning så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

Christopher Hitchens Day 2012

Idag skulle den briljante Christopher Hitchens ha fyllt 63 år. Ett geni som gick bort alldeles för tidigt, med stor sannolikhet på grund av hans förmåga att bränna ljuset i båda ändarna med alkohol och tobak, vilket slutligen resulterade i den matstrupscancer som blev hans död den 15 december 2011. För att minnas Hitchens återfinns här nedan ett par fenomenala videoklipp där hans intellektuella och språkliga storhet framkommer. Håll till godo!

Min största rädsla

Det är en stor och ofta svårförståelig värld vi lever i.

Ibland orkar inte våra sinnen med alla intryck de konstant matas med, och inte sällan får förnuftet härdsmälta, tackar för sig och går hem så fort minsta lilla ansträngning efterfrågas. Till det senares försvar kan nämnas att det ofta inte kan rå för kollapsen - våra hjärnor är helt enkelt inte utvecklade för att kunna förstå exempelvis de enorma avstånd som universum utgörs av eller de minimala beståndsdelar som allt vi kan se med våra ögon består av.

Det är dock inte detta som skrämmer mig, även om dessa naturliga reaktioner ibland kan vara, för att uttrycka det milt, frustrerande. Nej, det finns en annan sak som ibland kan få mina ögon att tåras samtidigt som en klump i magen tar form och blir allt större ju mer jag släpper tankarna fria.

Människor. Det är människor som skrämmer mig mest av allt.

Människor som inte vågar kika mellan fingrarna när sagda förnuft deserterar och lämnar rädslan kvar allena. De som, istället för att ta en vän i handen och konfrontera ångesten, kryper ner under täcket, trycker en kudde över huvudet och lägger sig i fosterställning. De som ligger kvar där tills alla förnimmelser om de 2,5 miljoner ljusår som skiljer vår planet och Andromedagalaxen har bytts ut mot valfritt mantra ämnat att övertyga hjärnan om att det där med verkligheten inte är så viktigt ändå.

Människor som inte vågar eller låter sig känna. De som till och med aktivt motarbetar varje tanke som potentiellt skulle kunna få dem att blicka in i sig själva eller ut i verkligheten: Ett känslosamt komponerat musikstycke, en surrealistisk målning, ett fotografi taget rakt ut i oändligheten. Alla reflektioner som, om de släpptes in, skulle få ögonen att fyllas med tårar av vördnad och fascination, dränks obarmhärtigt inombords och sänks ner på botten av själen där de sakta tynar bort.

Det är sannerligen en stor och svårförståelig värld vi lever i, och den kommer att fortsätta att vara det tills vi vågar göra oss av med de inre demoner som håller oss fångna i den.

Inget civilkurage, en olaglighet?

Just nu debatteras i media förslaget om en civilkuragelag i Sverige. Det riksdagsparti som propagerar för förslaget är Kristdemokraterna, och det främsta argumentet tycks vara att en människa har en skyldighet att ingripa om hon ser att en annan människa är utsatt för våld eller riskerar att skadas på något sätt
Som humanist håller jag helt med om att en människa har en viss skyldighet att ingripa om en medmänniska far illa, men frågan är om hon borde straffas om hon inte gör det. Det finns trots allt hundra olika anledningar till varför en människa inte kan eller vill ingripa i en situation präglad av våld eller hot om våld, anledningar hon själv inte alltid har kontroll över. Ska till exempel rädsla för att själv skadas, eller handlingsförlamning på grund av chock verkligen vara olagligt?

Lagar är till för att straffa dåligt beteende, de ska verka i avskräckande syfte för att förhindra framtida negativa handlingar. För ett straff kan ju aldrig göra den straffbara handlingen ogjord, utan bara verka för att samma handling inte upprepas
Men att använda lagen för att straffa apati, rädsla eller handlingsförlamning anser jag vara ett missbruk av lagen. Om vi börjar straffa människor för vad de inte gör så tvingar vi ju dem indirekt att göra det vi anser vara önskvärt, och detta skulle kunna tolkas som en överträdelse av den fria viljan. Vad är i så fall nästa steg, ska vi aktivt straffa föräldern som inte älskar sitt barn, då man kan argumentera att alla barn har rätt till kärlek, eller någon som underlåter att ge en döende släkting vård, även om släktingen själv uttryckt sin önskan om att dö utan vård?
Dessutom väcks en hel rad frågor såsom: vem bestämmer egentligen vad som är en straffbar ”icke-handling”, vem bestämmer vad personen i fråga kunnat eller inte kunnat göra? Och vem bestämmer vad personen i fråga får göra för att påverka situationen, ska det till exempel vara tillåtet att till och med ta livet av en människa som håller på att ta livet av en annan?

En människa med en god moral kommer att ingripa i en sådan situation, och berörs därför inte av en sådan lag. Dessutom så kommer en människa som inte vill ingripa i en sådan situation inte heller göra det även om lagen finns. I en situation som handlar om liv och död är det svårt att bedöma situationen rationellt, för i sådana situationer handlar en människa på instinkt via reptilhjärnan. Detta rår ingen lagstiftning i världen på
Det dåliga samvetet av att ha låtit en annan människa fara illa, eller till och med mista livet när man kunde ha ingripit är antagligen straff nog, utan att personen i fråga dessutom ska straffas med böter eller fängelse

För att gå till botten med ett problem måste man bekämpa sjukdomen och inte symptomen. Detta anser jag vara en användbar levnadsregel, speciellt när det gäller frågan om att bygga ett gott samhälle. Men en lag om civilkurage skulle inte bekämpa sjukdomen, nämligen det omoraliska i människor, den bekämpar bara symptomen. En sådan lag syftar inte till att göra människor mer moraliska, den syftar till att tvinga människor att bete sig som om de vore mer moraliska, och det är en ofantlig skillnad
Om vi behöver lagar för att få människor att hjälpa en medmänniska i nöd, så är det sannerligen illa ställt med samhällsmoralen. Det är i så fall ett symptom på ett mycket djupare problem, som bara på ytan kan korrigeras med en lag om civilkurage. Det verkliga arbetet görs i våra skolor och i hemmet där barnen växer upp, det är nämligen där grunden till ett moraliskt beteende läggs, och det är där man måste lägga fokus om man på allvar vill förändra människors moraliska tänkande
Arbetet med att göra samhället mer moraliskt börjar, som så mycket annat, först och främst i den enskilda människan. Något som vi humanister borde vara de första att inse

Presentation av styrelsen 2012

Adam Lagerqvist, Linköping, ordförande

Vad sysslar du med?
Jag flyttade från de småländska skogarna till förmån för Linköping för ungefär ett år sedan. Fördriver tiden med att läsa böcker, spela gitarr och träna. Till hösten planerar jag att påbörja studier vid Linköpings universitet.

Hur kom du först i kontakt med den humanistiska rörelsen?
Min första kontakt med rörelsen var via kampanjen Gud finns nog inte, men det som drev mig till att bli engagerad i rörelsen var Humanistbloggen.

Varför har du valt att ställa upp som ledamot i Humanisterna Östergötlands styrelse?
Jag är uppvuxen i en kristen familj och har sett religionen från insidan. Är numera lycklig ateist, humanist och skeptiker. Jag hoppas kunna bidra till att vi i Humanisterna Östergötland ska kunna fungera som en motpol till vidskeplighet, fundamentalism och blind tro.


Anna-Lena Höglund, Norrköping, vice ordförande

Vad sysslar du med?
Pensionerad länsbibliotekarie men är inte sysslolös. Jag håller ofta föredrag i diverse ämnen. Det blir mest litterära, ibland med lite musikinslag.. Jag läser mycket, lyssnar till musik och ser mycket teater. Jag är också humanistisk ceremonimästare och åtar mig uppdrag som barnvälkomnande och begravningar. Dessutom har jag för att vara ateist ett udda intresse, nämligen gotiska katedraler.

Hur kom du först i kontakt med den humanistiska rörelsen?
Jag kan inte riktigt minnas hur jag upptäckte Humanisterna. Det är några år sedan och jag
blev mycket glad över att finna en organisation som stämde överens med min livssyn. Jag har försökt följa vad Humanisterna i Stockholm har för sig och har blivit lite avundsjuk på alla intressanta program de har där. Därför tog jag initiativet till att bilda en lokalavdelning i Östergötland.

Varför har du valt att ställa upp som ledamot i Humanisterna Östergötlands styrelse?
Jag ställde upp i styrelsen för att försöka bidra med idéer och arbete för Humanisterna. Dessutom menar jag att det är viktigt att sprida information om Humanisterna också i denna landsända.


Lillmarie Jonsson, Söderköping, ledamot

Vad sysslar du med?
Jag arbetar som förskolechef i Kvillinge, Norrköpings kommun. På fritiden tittar jag mest på dokumentärer, lyssnar på musik och motionerar. Håller även på att starta en konstförening tillsammans med några lokala konstnärer.

Hur kom du först i kontakt med den humanistiska rörelsen?
I mitt arbete har jag kommit i kontakt med många olika kulturer och religiösa livsåskådningar. De har fått mig att fundera mycket över människors rättigheter. En bekant tipsade mig om Christer Sturmark och en del av de värderingar som Humanisterna står för.

Varför har du valt att ställa upp som ledamot i Humanisterna Östergötlands styrelse?
I ett samhälle där främlingsfientlighet och intolerans finns vill jag vara med och verka för att de mänskliga rättigheterna synliggörs. Jag tror att Humanisterna är en organisation som kan lyfta fram de här frågorna på ett bra sätt.


Annhild Gustavsson, Norrköping, kassör

Vad sysslar du med?

Jag bor i Norrköping och arbetar i Norrköpings kommun. På fritiden försöker jag i första hand att följa med i samhällslitteratur och film.

Hur kom du först i kontakt med den humanistiska rörelsen? 

Det kommer jag inte ihåg. Upptäckte att föreningen fanns och blev medlem för några år sedan men har så länge jag kan minnas delat grundidéerna.

Varför har du valt att ställa upp som ledamot i Humanisterna Östergötlands styrelse? 

Jag är medlem i Humanisterna för att bidra till den rösten och hoppas att vår lokalförening ska ge ökade möjligheter till diskussion och meningsutbyte.



Johan Sperling, Norrköping, sekreterare

Vad sysslar du med?
Jag är nyinflyttad till Norrköping från Stockholm sedan knappt ett år. Tiden sedan dess har jag spenderat som pappaledig med vår lille son. I grunden är jag gymnasielärare i matematik och svenska, men har framför allt varit verksam inom folkhögskolan.

Hur kom du först i kontakt med den humanistiska rörelsen?
Genom den skeptiska rörelsen i vilken jag har varit aktiv i många år. Den skeptiska rörelsen kan på sätt och vis sägas utgöra en delmängd av den humanistiska, och steget från den ena till den andra är naturligt.

Varför har du valt att ställa upp som ledamot i Humanisterna Östergötlands styrelse?
Därför att den humanistiska rörelsen behöver växa. Jag tror att det finns många människor i vårt land som sympatiserar med Humanisterna i många frågor men som ännu inte kommit i kontakt med oss. I det arbetet är de lokala avdelningarna viktiga.


Mattias Stenberg, Norrköping, ledamot

Vad sysslar du med?
Jag är kommunalråd för Norrköping, det vill säga heltidspolitiker. Mina ansvarsområden är samhällsbyggnad och hållbarhetsfrågor.

Hur kom du först i kontakt med den humanistiska rörelsen?  

Via diskussionsforum på internet.

Varför har du valt att ställa upp som ledamot i Humanisterna Östergötlands styrelse? 

Jag tycker det vore väldigt kul för Norrköping om Humanisterna hade en levande lokalavdelning här. Det skulle skapa ett större intellektuellt utbud för staden och ett forum för intressant diskussion kring både livsåskådning och samhällsutveckling. Jag ser den humanistiska rörelsen som en positiv utvecklingskraft i samhället.

Linköpings-Posten gör reklam för pseudovetenskap

Följande text är en insändare som jag skickade in till Linköpings-Posten, återstår dock att se om de väljer att ta med den. Artikeln som min insändare är en reaktion mot finns att läsa här.

I Linköpings-Postens utgåva för vecka 10, 2012, återfinns artikeln "Harmoni, balans, disciplin" som handlar om Suphu Tho Truong Duong. Master Tho, som han också kallas, får i ett helt uppslag i tidningen reklamföra sin egen lära, Art of Living, som påstås vara en "4000-årig medicin- och träningstradition".

Inte nog med att journalisten inte ställer en enda kritisk fråga om de olika grundpelarna i Master Tho's lära - varav en är "behandlingar med akupunktur, akupressur [...] och glödande [gråbo]stavar" - behandlingsmetoder som helt eller delvis saknar vetenskapligt stöd.
Journalisten låter även mästaren komma undan med anekdotiska påståenden om hur han kan "väcka kroppens självläkning" - något som enligt Master Tho har hjälpt hans patienter att bli av med bland annat ryggproblem, astma och barnlöshet - tomma påståenden som aldrig backas upp med evidens.

Men det värsta påståendet från Master Tho kommer ungefär halvvägs in i texten, där han - fortfarande helt oemotsagd - säger följande: "Jag ger [patienterna] kunskapen att hjälpa sig själva att ta tillvara på sin hälsa. Jag kan hjälpa alla förutom den late". Det här är ett synsätt som känns igen bland annat i den extrema kristna framgångsteologin, där de som är sjuka, fattiga eller på annat sätt missgynnade är det just på grund av att de inte lever upp till tron tillräckligt mycket, inte försöker tillräckligt mycket. Att påstå att alla människor kan bli hjälpta bara de slutar vara lata vittnar om en fruktansvärd människosyn. En syn som inte bara förminskar dessa personers lidande, utan också lägger över skulden för lidandet på dem själva - de försöker bara inte bli friska tillräckligt mycket.

Som humanist är jag övertygad om att vetenskapen är den bästa metoden vi har för att få kunskap om naturens beskaffenhet. Endast den kan ge oss indikationer för vilka behandlingsmetoder som är värda att satsa på. Likaså är jag fast övertygad om varje människas lika värde - ett värde som är helt oberoende av huruvida hon är lat eller ej.

Adam Lagerqvist, ordförande i Humanisterna Östergötland

Pressmeddelande om uppstarten

Fantastiskt kul att vi äntligen kunde starta upp en lokalavdelning här i Östergötland! Ett pressmeddelande angående uppstartsmötet som hölls den 6 mars har gått ut till de större tidningarna i länet. Det lyder som följer:

Ett femtiotal personer och medlemmar i Humanisterna samlades den 6 mars på ABF i Norrköping och bildade en lokalavdelning för Östergötland.

Intresset var stort och diskussionen livlig, då Humanisternas ordförande Christer Sturmark och v. ordförande Ellis Wohlner informerade om förbundets verksamhet och om hur en lokalavdelning kan startas och arbeta.

Humanisternas främsta mål är en helt sekulär stat, där staten är neutral i förhållande till religioner. Man arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska följas och särskilt inriktar man sig på barnens rättigheter, vilket bl. a tar sig uttryck i arbetet mot omskärelse på små barn som inte kan ge sitt samtycke. Även frågor om rasism, jämställdhet och om vad religionsfrihet egentligen innebär är viktiga för humanister.

Vidskepelse och magiskt tänkande ökar i samhället idag, vilket Humanisterna vill motarbeta i upplysningstidens anda.

Humanismen bygger på tron på människans inneboende kraft och förnuft, samt på vetenskapen, som hela tiden arbetar för att vidga människans kunskaper om både världens och människans beskaffenhet.

Lokalavdelningen kommer att arrangera både interna möten för diskussioner och offentliga evenemang som tar upp dessa väsentliga ämnen.